'

Ligger här i antons säng medans han duschar. Om 5 dagar åker jag iväg till Zambia i 3 veckor. Har aldrig vart ifrån anton i 3 veckor som längst är nog 1 vecka. Och det var i början av vårt förhållande vilket är jävligt länge sen nu... Jag kan knappt andas när jag tänker på de, jag gråter, jag skrattar, jag ler ibland för mig själv, jag tänker ibland bara på ingenting, jag tänker ibland bara på oss, dom senaste två veckorna har jag nästan gråtit hela tiden för jag kan knappt tro detta. Att jag verkligen vågar detta, att jag verkligen åker iväg och är så många mil ifrån honom. Men när vi ligger i sängen och pratar om detta så är allting perfekt för han förstår mig precis, han lugnar ner mig, han säger att det kommer ordna sig och jag vet när han säger att allt kommer ordna sig så blir de så! Jag vet ingenting just nu... Men en sak vet jag och det är seriöst, jag har världens finaste kille och kan knappt tro att jag är så himla kär och vart det nu i 2 år & 6 månader. (eller snart)
Nu har han duschat klart och ska somna bredvid mitt hjärta.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0