Från hjärtat

Har gått två veckor nu och jag är lycklig. Mina fina vänner, fan vad jag älskar dom.
Tänk er ett liv utan vänner? Man hade mått skit 24/7... Men nu, nä! Mina kompisar gör ALLT för mig, oavsett vad!
Förra helgen, helvete va jag skratta, har aldrig skratta så mycket! Nu i veckan har jag haft de chill och tar dagarna som dom kommer, jo man saknar ibland men har aldrig känt mig starkare som jag är nu.

Tack vare mina älskade vänner o min underbara familj kämpar jag än idag. Om ungefär ett halv år står jag utanför DLG och skriker att jag har tagit studenten. Framtiden? Who knows. Jag tänker varje dag vad som kommer hända egentligen om en månad eller två. Men whatever, vi lever i nuet och inte de förflutna eller framtiden.

Varje gång jag ser folk som har tryckt ner mig, som t.ex du. Skrattar jag åt & sedan säger jag med STOLTHET "ingen idé och slösa tid på dig mer när du inte ger ett skit tbx" För det gjorde du aldrig, inte i slutet. Alla vet.
Men nöje säger jag JAG LEVER, JAG MÅR BRA, JAG KÄNNER MIG SÄKER, DETTA ÄR VAD JAG VILL NU!

Finns låtar som passar in på dig & med nöje säger jag snälla låt bli det du gör, för en vacker dag är det försent. För din skull, kommer jag aldrig mer ens se på dig. Du valde kasta bort 3 år, visst, jag gör likadant nu.

MEDINA

Du bruka va den som fick upp mig när jag mådde piss,
nu minns jag knappt när jag höll om dig sist för mycket spänning i luften som en blixt
& även fast jag har byggt upp hela min väg kring dig
är det inte värt det när du inte ger din själ till mig,
så farväl min kära,
varför blev det såhära?
när jag saknar dig så, tittar jag upp på vår stjärna
o märkte nu att jag har kvar halva ditt hjärta runt min hals tar av den nu när jag vet att vi inte funkar alls,
o alla hundra chanser som vi har gett,
betyder ingenting nu har ändrat om min adress,
men det känns som jag dör varje gång jag hör någon med samma namn,
vill inte veta vad jag gör om jag såg dig i någon annans famn!
Men iallafall, nu mår grannarna bra, 
för tunna väggar, ja dom hörde nog allt som vi sa,
idag känns inte som igår, det kommer inte gå jag lyssnar på mitt inre och mitt hjärta säger:
det kommer aldrig gå-ååå för idag känns inte alls som igår
det kommer aldrig gå-ååå jag finner inga andra ord än förlåt,

det kommer aldrig gå-ååå för idag känns inte alls som igår
det kommer aldrig gå-ååå jag finner inga andra ord än förlåt,

finns inget enkelt sätt för alla sätt gör ont och de jag sett gör ont och det jag ser är tomt,
jag skrev ett sms men sakna mod att trycka send,
så många känslor som vill ut för gnistan lever än,
men jag älskar dig du är min sanna vän
kvinnan jag dör för men sanningen är den att vi dör ju på kroppen vi kvävar varann jag pallar inte längre, så va är jag för man?

är jag feg eller ego det vet jag inte ens själv men det jag vet är att vi två kan inte leva som en
så varför ska vi låtsas när vi vet att det är end
när man ser i filmer ja det det eviga kärleken, men nu är vi här vid grinden du vill stanna jag vill dra, 
så pussa jag dig på kinden men du svara med en kram
förlåt habibti,
jag ber dig förlåt,
men har slutet våran väg för de kommer aldrig gå,

det kommer aldrig gå-ååå för idag känns inte alls som igår
det kommer aldrig gå-ååå jag finner inga andra ord än förlåt,
det kommer aldrig gå-ååå för idag känns inte alls som igår
det kommer aldrig gå-ååå jag finner inga andra ord än förlåt,

21.11.2013

Den senaste tiden har jag umgåtts med världens finaste folk, ute sent på natten, pratar om allt o inget. Jag har världens bästa killkompisar & tjejkompisar, vad har jag gjort för att förtjäna er?!
Och till er som har hört av sig och snackat för att kunna snacka ut, ni är värda guld.

För varje dag som går förbi blir jag ja, inte så rätt ord att skriva de här för det är många som läser bloggen men jag börjar komma ikapp! Skolan börjar gå åt skogen men det är inte långt kvar nu, dags att ta tag i allt & låta el mambo att börja! Tack till er alla som har funnits där och haft tid att finnas där överhuvudtaget.
Det är ni som gör så jag blir lyckligare för varje dag som går förbi och håller huvudet högt uppe.

Sista året och som alla säger "lev livet nu, flytta härifrån efter studenten och börja om på nytt!"
Jag ska bevisa att mina vänner har rätt och ingen annan jävel här. VAMOS MIERDA


01:20

Jag är dum som ligger uppe just nu, men vafan? Jag vet knappast vart jag står i nuläget eller vart jag ens ska ta vägen... Men jag vet en sak:

Jag försöker vara stark och jag försöker vara en kämpe, men något går emot. Jag har fan världens finaste vänner som skriver o frågar alltid hur jag mår. Men ändå kan jag inte vara lycklig ännu, inte sådär lycklig som jag var för kanske 1-2 månader sedan.
Då allt var på plats och jag kunde få le och skratta med dig.
Jag är dum nog som alltid kollar bakåt, men vi har haft det så roligt!
Hatar alla platser där jag har vart med dig, för allt kommer fan påminna mig om dig. Som t.ex Málaga...

Tänk att en kille som dig fick mig att gilla Helsingborg, medans resten av min familj älskar Djurgår'n.
Att 3 år kunde gå så fort och sedan tänka helt plöstligt bara "hepp, han finns inte här längre.."
Du kunde allt om mig, jag kunde allt om dig. Jag lovar, jag behåller våra hemlisar i min hand.
Man växer antingen isär eller ihop när man har vart ihop sålänge, för oss blev det isär. Jag hoppas att vi kanske kan försöka någon annan gång, då menar jag inte imorgon, då menar jag om några månader.
Men ingen vet, varken du eller jag. Även om det känns att inget kommer bli av. Även om vi inte har någon hopp alls när det gäller oss två längre.

Jag kommer bara sakna dina godnatt sms och godmorgon sms, sen att du saknar mig, sen att "allt kommer ordna sig". Men nehepp, jag får kämpa ett tag till helt enkelt. Jag hatar att inse att vi egentligen har fått ett slut.
Många säger "men snälla skit i honom, han är en skit". I mina ögon är du fortfarande en kille jag vill ha.
Men jag tänker inte visa mig svag nu, jag måste visa mig stark, precis så som jag gjorde innan 13/10/2010.

 

-

Saker o ting förändras, folk förändras, folk glider isär. Men en vacker dag så är allting perfekt igen. Jo, jag vet det, med eller utan dig kommer jag vara lycklig.
Just nu känner jag lycka, för jag har så mycket stöd överallt. Din mamma, din bror, mina bästavänner, mina vänner, mina föräldrar, alla. Jag har kämpat tillräckligt, Gud kan bevisa det!
Nu är det din tur. Om en vecka, om en månad eller om ett år, jag vet att du kommer ångra allting som har hänt mellan oss och allt som du gjorde, att det tog slut såhär. Jag vet att jag kan vara lycklig, idag, imorgon, om en vecka, om en månad, om ett år. Jag vet det, jag försöker vara stark men jag går i motvind.
Tankarna kommer och går, allt vi gjorde, alla platser vi har vart på tillsammans kommer påminna mig om dig.
Jag vet inte om jag kommer sakna dig mest eller din familj? Speciellt din underbara mamma.
Hon var en extra mamma/bästavän för mig. Jag skulle vara mer beredd på detta egentligen.
Tycker mest det är svårt att inte få träffa din mamma än dig.
Det jag är mest rädd för, är att jag delade allt med dig. Verkligen allt.
Du var min vän, min bästavän, mina pojkvän, han jag trodde jag skulle få barn med osv. Men inget av de kommer ske, jo kanske... Om vi finner varandra igen och är menade för varandra. Men vad är chansen?
Jag är mest besviken att jag kämpade så hårt och så himla mycket de sista att jag gjorde sönder mig själv men nu har jag varken några känslor eller svar.
Jag har inte gråtit "ut" än, jag har pratat med killkompisar som säger "Han kommer ångra sig en vacker dag, för du är speciell. Du förtjänar bättre än detta, du svek aldrig honom, du gjorde allt, 110%, du offrade dig, du delade allt, han kommer "leva livet" nu men om ett tag kommer han inse jag vill ha tillbaka henne och då kanske är allting försent för er, för du har gått vidare tack vare oss."

Har åkt bil med en kompis två kvällar i rad och han upprepar varje gång att jag förtjänar så mycket bättre och att du kommer ångra dig så himla mycket i slutändan att du kommer inse det försent och inse att du svek dig själv.
En annan vän sa, att du/jag kommer sakna att umgås bara. T.ex sitta äta med familjen, kolla på tv med din mamma osv. Allt vi har gjort i ditt hus kommer du påminnas om någon gång, allt vi har gjort i mitt hus kommer jag påminnasn om någon gång. 3 år, 3 år som jag var lycklig med dig. Men jag är glad över att vi kunde få le ihop sista dagen vi sågs på riktigt. Jag kommer visa att jag är starkare än någonsin och aldrig böja mig ner, hålla alltid huvudet högt och aldrig förstöra min stolthet. För en vacker dag kommer jag få se dig i ögonen och säga "vad sa jag?". Men just nu, är jag glad över att få släppa taget. 

RSS 2.0