Har gått två veckor nu och jag är lycklig. Mina fina vänner, fan vad jag älskar dom.
Tänk er ett liv utan vänner? Man hade mått skit 24/7... Men nu, nä! Mina kompisar gör ALLT för mig, oavsett vad!
Förra helgen, helvete va jag skratta, har aldrig skratta så mycket! Nu i veckan har jag haft de chill och tar dagarna som dom kommer, jo man saknar ibland men har aldrig känt mig starkare som jag är nu.

Tack vare mina älskade vänner o min underbara familj kämpar jag än idag. Om ungefär ett halv år står jag utanför DLG och skriker att jag har tagit studenten. Framtiden? Who knows. Jag tänker varje dag vad som kommer hända egentligen om en månad eller två. Men whatever, vi lever i nuet och inte de förflutna eller framtiden.

Varje gång jag ser folk som har tryckt ner mig, som t.ex du. Skrattar jag åt & sedan säger jag med STOLTHET "ingen idé och slösa tid på dig mer när du inte ger ett skit tbx" För det gjorde du aldrig, inte i slutet. Alla vet.
Men nöje säger jag JAG LEVER, JAG MÅR BRA, JAG KÄNNER MIG SÄKER, DETTA ÄR VAD JAG VILL NU!

Finns låtar som passar in på dig & med nöje säger jag snälla låt bli det du gör, för en vacker dag är det försent. För din skull, kommer jag aldrig mer ens se på dig. Du valde kasta bort 3 år, visst, jag gör likadant nu.