01:20
Jag är dum som ligger uppe just nu, men vafan? Jag vet knappast vart jag står i nuläget eller vart jag ens ska ta vägen... Men jag vet en sak:
Jag försöker vara stark och jag försöker vara en kämpe, men något går emot. Jag har fan världens finaste vänner som skriver o frågar alltid hur jag mår. Men ändå kan jag inte vara lycklig ännu, inte sådär lycklig som jag var för kanske 1-2 månader sedan.
Då allt var på plats och jag kunde få le och skratta med dig.
Jag är dum nog som alltid kollar bakåt, men vi har haft det så roligt!
Hatar alla platser där jag har vart med dig, för allt kommer fan påminna mig om dig. Som t.ex Málaga...
Tänk att en kille som dig fick mig att gilla Helsingborg, medans resten av min familj älskar Djurgår'n.
Att 3 år kunde gå så fort och sedan tänka helt plöstligt bara "hepp, han finns inte här längre.."
Du kunde allt om mig, jag kunde allt om dig. Jag lovar, jag behåller våra hemlisar i min hand.
Man växer antingen isär eller ihop när man har vart ihop sålänge, för oss blev det isär. Jag hoppas att vi kanske kan försöka någon annan gång, då menar jag inte imorgon, då menar jag om några månader.
Men ingen vet, varken du eller jag. Även om det känns att inget kommer bli av. Även om vi inte har någon hopp alls när det gäller oss två längre.
Jag kommer bara sakna dina godnatt sms och godmorgon sms, sen att du saknar mig, sen att "allt kommer ordna sig". Men nehepp, jag får kämpa ett tag till helt enkelt. Jag hatar att inse att vi egentligen har fått ett slut.
Många säger "men snälla skit i honom, han är en skit". I mina ögon är du fortfarande en kille jag vill ha.
Men jag tänker inte visa mig svag nu, jag måste visa mig stark, precis så som jag gjorde innan 13/10/2010.
Jag försöker vara stark och jag försöker vara en kämpe, men något går emot. Jag har fan världens finaste vänner som skriver o frågar alltid hur jag mår. Men ändå kan jag inte vara lycklig ännu, inte sådär lycklig som jag var för kanske 1-2 månader sedan.
Då allt var på plats och jag kunde få le och skratta med dig.
Jag är dum nog som alltid kollar bakåt, men vi har haft det så roligt!
Hatar alla platser där jag har vart med dig, för allt kommer fan påminna mig om dig. Som t.ex Málaga...
Tänk att en kille som dig fick mig att gilla Helsingborg, medans resten av min familj älskar Djurgår'n.
Att 3 år kunde gå så fort och sedan tänka helt plöstligt bara "hepp, han finns inte här längre.."
Du kunde allt om mig, jag kunde allt om dig. Jag lovar, jag behåller våra hemlisar i min hand.
Man växer antingen isär eller ihop när man har vart ihop sålänge, för oss blev det isär. Jag hoppas att vi kanske kan försöka någon annan gång, då menar jag inte imorgon, då menar jag om några månader.
Men ingen vet, varken du eller jag. Även om det känns att inget kommer bli av. Även om vi inte har någon hopp alls när det gäller oss två längre.
Jag kommer bara sakna dina godnatt sms och godmorgon sms, sen att du saknar mig, sen att "allt kommer ordna sig". Men nehepp, jag får kämpa ett tag till helt enkelt. Jag hatar att inse att vi egentligen har fått ett slut.
Många säger "men snälla skit i honom, han är en skit". I mina ögon är du fortfarande en kille jag vill ha.
Men jag tänker inte visa mig svag nu, jag måste visa mig stark, precis så som jag gjorde innan 13/10/2010.
Kommentarer
Trackback
