Saker o ting förändras, folk förändras, folk glider isär. Men en vacker dag så är allting perfekt igen. Jo, jag vet det, med eller utan dig kommer jag vara lycklig.
Just nu känner jag lycka, för jag har så mycket stöd överallt. Din mamma, din bror, mina bästavänner, mina vänner, mina föräldrar, alla. Jag har kämpat tillräckligt, Gud kan bevisa det!
Nu är det din tur. Om en vecka, om en månad eller om ett år, jag vet att du kommer ångra allting som har hänt mellan oss och allt som du gjorde, att det tog slut såhär. Jag vet att jag kan vara lycklig, idag, imorgon, om en vecka, om en månad, om ett år. Jag vet det, jag försöker vara stark men jag går i motvind.
Tankarna kommer och går, allt vi gjorde, alla platser vi har vart på tillsammans kommer påminna mig om dig.
Jag vet inte om jag kommer sakna dig mest eller din familj? Speciellt din underbara mamma.
Hon var en extra mamma/bästavän för mig. Jag skulle vara mer beredd på detta egentligen.
Tycker mest det är svårt att inte få träffa din mamma än dig.
Det jag är mest rädd för, är att jag delade allt med dig. Verkligen allt.
Du var min vän, min bästavän, mina pojkvän, han jag trodde jag skulle få barn med osv. Men inget av de kommer ske, jo kanske... Om vi finner varandra igen och är menade för varandra. Men vad är chansen?
Jag är mest besviken att jag kämpade så hårt och så himla mycket de sista att jag gjorde sönder mig själv men nu har jag varken några känslor eller svar.
Jag har inte gråtit "ut" än, jag har pratat med killkompisar som säger "Han kommer ångra sig en vacker dag, för du är speciell. Du förtjänar bättre än detta, du svek aldrig honom, du gjorde allt, 110%, du offrade dig, du delade allt, han kommer "leva livet" nu men om ett tag kommer han inse jag vill ha tillbaka henne och då kanske är allting försent för er, för du har gått vidare tack vare oss."

Har åkt bil med en kompis två kvällar i rad och han upprepar varje gång att jag förtjänar så mycket bättre och att du kommer ångra dig så himla mycket i slutändan att du kommer inse det försent och inse att du svek dig själv.
En annan vän sa, att du/jag kommer sakna att umgås bara. T.ex sitta äta med familjen, kolla på tv med din mamma osv. Allt vi har gjort i ditt hus kommer du påminnas om någon gång, allt vi har gjort i mitt hus kommer jag påminnasn om någon gång. 3 år, 3 år som jag var lycklig med dig. Men jag är glad över att vi kunde få le ihop sista dagen vi sågs på riktigt. Jag kommer visa att jag är starkare än någonsin och aldrig böja mig ner, hålla alltid huvudet högt och aldrig förstöra min stolthet. För en vacker dag kommer jag få se dig i ögonen och säga "vad sa jag?". Men just nu, är jag glad över att få släppa taget.