Helt sinnessjukt att du har vart bort ifrån oss snart 4 år... Jag minns den dagen du gick bort, alla här i Götene som kände dig var helt chockade och visste knappt vart dom skulle ta vägen. Speciellt min morbror, herregud... Aldrig sett honom så förkrossad som han var då, jag kunde knappt tro mina ögon eller öron. Sista gången jag fick träffa dig var en vår-marknad, vilket år minns jag inte, jag kanske var runt 10-11 år. Du jobbade med nån kille, du stod där och försökte skämta med alla och lockade dit rätt så många. Du fick syn på mig och skrek mitt namn "maribel... maribel!!" vände mig om så stod du där och skuttade, haha! Fick en kram, du frågade hur jag hade det, hur jag mådde, vem jag var med, alltid lika nyfiken som du var. Men därefter fick jag fan aldrig mer se dig, jag vet att jag kommer få träffa dig, få en kram, få dela min glädje med dig igen. Men inte nu och inte sen. Om några år... Hoppas du har det bra Pontus! För det önskar vi alla som kände dig, det lovar jag! Kram.